tezzss

De här är så jävla orättvist!! Varför ska de hända igen? varför måste du lämna mej? Varför orkar du inte kämpa? varför vill du inte vara med mej längre? varför är du så kall? varför, varför?????
varför kan du inte förstå att de va ödet som förde oss samman?? Varför kan du inte förstå att de är meningen att de ska va vi två??
Eller är det inte så? Är de inte meningen, i så fall undrar jag varför vi änns försökte?? jag har inte lärt mej nånting av de här, jag har haft såhär ont förut, så jag vet vad som väntar. Och jag gillar de inte
.
Jag måste försöka ändra inställning, jag måste försöka bli stark, jag måste försöka hitta mej själv igen.
Jag måste hitta min styrka som jag vet finns nånstans där inom mej. Men först måste jag få sörja, jag måste få sörja dej och vårat förhållande. Jag måste få sörja att du inte är den där starka människan som jag trodde du va. För allt de här har bara bevisat att du är svag. Att du inte klarar känslomässiga motgångar. Att så fort de blir jobbigt så stänger du av. Utan att du änns märker de själv.
Men jag tror de kommer komma ikapp dej. Och jag tror att när det gör de, så kommer du ångra dej så fruktansvärt mycket att du inte värdesatte våran kärlek mer och att du inte orkade stanna och kämpa för den.  Men när den dagen kommer, så vet jag oxå att din stolthet kommer hindra dej från att nånsin tala om de för nån. Fan så tragiskt..