Were are you?!

Du känns så långt borta, så långt borta från mej.. Jag förstår inte vad det är som hindrar dej från att våga satsa?
Är du rädd för att känna för mycket, för att du inte tror på oss??
Är du rädd att de ska bli som förut?? Eller är de helt enkelt så att du inte känner som du gjorde förut??

Om det är så att du är rädd, så ska du veta att de e du som driver bort mej just nu..
För jag har visat dej så mycket.. Jag har visat dej hur mycket jag älskar dej, jag har visat dej att jag har insett mina fel som jag gjorde förra gången och jag har visat att jag har gjort nånting åt de..

Jag har visat dej kärlek, ömhet, och framför allt tålamod.. Och det har jag gjort för att jag älskar dej så mycket och för att jag vill inget hellre än att dela mitt liv med dej..

Jag har visat dej allt jag kan, men det går inte längre om du inte visar nånting tillbaka.
Du driver bort mej, min kärlek till dej försvinner, jag börjar vandra åt ett annat håll, för de ända jag vill är att bli lycklig..

Du gör mej inte lycklig just nu, jag ger och ger och du tar utan att ge nånting tillbaka..
Det är inte rättvist, jag förtjänar din kärlek och jag gör allt för att få den.. Men de verkar inte som du vill ge den till mej..

Kärleken är som en blomma, man måste ta hand om den för att den ska överleva.. Och om man inte vattnar den och sköter den ordentligt så vissnar den och till slut dör..
Det är det som håller på och hända, min kärlek till dej börjar försvinna och de e nu upp till dej om du vill rädda den eller inte..

If you dont really are here, I dont wanna be either..

RSS 2.0