tezzss

Jag försöker ta en dag i taget, men de e svårt. De e svårt att ge så mycket av sej själv utan att få nånting tillbaka. Och när man får minsta lilla tecken till kärlek och till förlåtelse, kan jag inte låta bli och börja tvivla.
Menar han de verkligen?? Eller vill han bara va snäll. De e svårt och veta, för du är så kall, så kall att jag inte kan läsa av dej längre. De gör så ont, men jag måste kämpa lite till, för våran skull. Jag tänker inte ge upp så länge jag tror att kärleken finns där inne nånstans. Ibland tror jag att du känner den. Men frågan är ju bara om du vill känna, om du vill öppna dej för mej igen. Jag hoppas att du vill, jag önskar att du vill vara med mej igen, tillbringa resten av ditt liv med mej och älska mej mer än nånsin förr. Jag tror vi klarar de här och jag tror att våran kärlek kommer bli ännu starkare när vi väl gått igenom de här, vi måste bara göra de tillsammans.